En lite udda person, ganska originell, var ”Plit-Anders” eller Anders Andersson, som han egentligen hette, född 1861.

Han bodde ensam på sitt ägandes torp ”Plitens” sedan hans sammanboende Margareta Södergren dött och barnen undan för undan flyttat hemifrån. Anders var ytterst mångkunnig och dessutom utrustad med en liten räv bakom vardera örat och kanske också en i det yviga helskägget. Han var torpare och kolare som många andra i byn. På äldre dar ägnade han sig mest åt sina hobbies, bl a att fiska och att bygga en och annan gitarr och fiol. Trots tillgång till ytterst primitiva verktyg lyckades han många gånger få riktigt bra ljud i sina instrument.

Det hände ibland att han gick till någon av gårdarna i byn och spelade och sjöng sina visor. Som belöning blev det en eller annan kopp kaffe, i bästa fall spetsad till en kask. Sommartid såg man honom ibland komma cyklande med en stor plåtdunk hängande på var sida om styret. Dessa resor sträckte sig även till angränsande byar. I dunkarna hade han ”hembränt”, som han bjöd ut till försäljning. Det hembrända bestod av egenhändigt tillverkad trätjära, som han brände i sin egen tjärdal bakom lagårdsknuten.

Signaturen Point i tidningen Ljusnan besökte en gång Anders för en intervju, det enda resultatet blev ett foto i tidningen och därunder följande vers. ”Plit Anders sitter vid södervägg, och solen skiner på grånat skägg. Han sjunger visor med känsligt darr och knäpper därtill på sin gitarr”.

Personlig hygien och städning var ett ganska försummat område för honom. Han hade svårt att freda sig för loppor och vägglöss, som var mycket svåra att utrota sedan de en gång fått fäste i en gammal stuga. När lopporna blev alltför besvärliga finhackade han nässlor som han strödde ut på golvet. På detta slog han sedan kokhett vatten. Metoden gav honom en tillfällig lättnad. Med tanke på den kalla och dragiga stugan var nog lopporna mindre vanliga på vintern.

Apropå vägglöss så berättades det om en annan bybo som hittade en annons i en tidning där man erbjöd en säker metod att ta död på vägglöss. Glad i hågen svarade han på annonsen och fick sig tillsänt ett litet postpaket mot efterkrav. Paketet innehöll ett städ och en hammare, allt utfört av metall och i behändigt fickformat.

Texten är ett utdrag ur: ”Tönsen, en by uppe bland bergen” av Olle Larsson, införd i Hanebo Jul 1996. Foto: Christer Lindh