Här följer ett antal utdrag ur en artikel skriven av Olle Larsson, införd i Hanebo Jul 1996. Fler utdrag ur artikeln kommer att följa framöver, uppdelade på de områden, personer eller händelser de berör och i vissa fall kompletterade med mer information och bilder. Håll utkik på sajten, eller gå med i Facebook-gruppen för att få en avisering när nytt läggs ut.
Hanebo och Segersta socknar har sedan länge ansetts höra samman. Om detta vittnar bland annat Nils C Humbles bok, Två Hälsingesocknar, som utgavs år 1934. Hanebo med Kilafors beläget vid Bergviken samt utefter gamla nordsydliga färdvägar och Segersta vid Ljusnan och vägen mot kusten. Det är inte svårt att tänka sig många skäl till varför samhällsbildningar vuxit fram här. Det är kanske inte lika lätt att inse varför folk kom att söka sitt uppehälle ”på skogen” på det sätt som skett i bland annat Tönsen. Hur har man skapat överlevnadsmöjligheter under de tre sekler som gått sedan man började odla här? För att åtminstone ge en uppfattning om levnadsvillkor m m under dessa år har här sammanställts några händelser ur byns historia.
Bosättning
Den förste bofaste inbyggaren i Tönsen var, enligt Humbles bok, finnen Bertil Persson, som bosatte sig här omkring år 1695 och började odla längs sjöns västra sida. Hemmanet skattlades år 1711 och avyttrades år 1767 till dåvarande ägaren av Kilafors Bruk, kammarrådet, sedermera landshövdingen Carl Bunge.
» Mer om Bertil Persson och hans familj kan du läsa på sidorna Finnen Bertil Persson och De första husförhören
Den norra delen av byn kallades tidigare Tönsvall, vilket tyder på att det ursprungligen varit fäbodar här. Rågången mellan Tönsen och Tönsvall gick enligt gamla kartor i ungefär öst- västlig riktning och tangerade norra stranden av sjön Tönsen. All mark söder om denna rågång ägdes tidigare av Kilafors Bruk varvid åkerjord och gårdar arrenderades av brukarna som då benämndes landbönder. På Tönsvall var åkerjord och gårdar i enskild ägo och ägdes oftast av brukarna själva.
Tillfartsvägen norrifrån följer dalgången mellan bergen från Sandsveden via Varstubäcken och Lötbodarna upp till Tönsen och fortsätter vidare ned till Hemstanäs. Avståndet från Kilafors järnvägsstation är ca 14 km och från allmänna vägen vid Löten 9 km. Vägen går i långa stycken längs den grusås som bildades i dalgången för 7-8 tusen år sedan när inlandsisen smälte och gav upphov till en isälv som dels flöt fram norrut från höjdpunkten vid Lötbodarna och ner mot Bofarasjön och dels söderut mot Storsjön vid Hemstanäs. Denna isälv lämnade efter sig lokala lager av grus i olika fraktioner och mäktighet. Man ser från vägen flera grustäkter, de två största vid Varstubäcken och på Tönsheden.
Den mesta åkerjorden uppodlades under 1700-talet och i början av 1800-talet. Markerna närmast utefter sjöarna och vattendragen var relativt lättodlade och består mest av sand- blandad mjäla med ringa inblandning av sten.
Utdrag ur: ”Tönsen, en by uppe bland bergen” av Olle Larsson, införd i Hanebo Jul 1996