Tönsboa-låten
Här ska jag berätta om en klurig liten man,
bodde mitt i djupa skogen, mitt i Hälsingland,
drev sin lilla Tönsbo’a. Vet ni vad det är?
En Tönsbo’a mitt i skogen, ja, det är en sagolik affär!

Kom det någon kund ditin och ville köpa ägg,
sprang han ut på gården, skrämde hönsen med sitt skägg.
Halva påsen blev det blott. Affären gick i kvav.
Kom igen en annan dag, för hönsen har lagt av!

Odalmannen Orvar i butiken stega in,
skulle köpa diskmaskin till sig och gumman sin.
Gubben slet sitt skägg och myste: ”Jättebra affär!
15 baljor Ljusnan vatten kan jag sälja här.”

Timmerhuggar-Emils cykelhjul det sade pang.
Plötsligt var han utan både däck och innerslang.
Mitt i skogen stod han där och kunde ingenting.
Ut ur bo’a gubben kom med konserveringsring.

Sommar’n kom och kunden blev en pengastinn turist.
Gubben kuta’ runt i bo’a, bruka all sin list.
”Ska de va’ antikpiano?” Lirade en låt.
Kunden höjde blott sin kamera och tog en minnesplåt.

Hö’t det skulle bärgas, det var skördetid minsann.
Höredskapen räckte inte till i Hälsingland.
Gubben vädra’ guld, beställde gafflar i all hast.
Hö’t det gick åt fanders — det kom matbestick i plast. . .

Spejare från hälsovården gjorde sin entré.
”Han ska ut!” sa han i bo ’a, räkna ett, två, tre.
”Slår du mig med osten? Vad är du för tjorv?”
”Det här är inte roquefort, det är vanlig husmanskorv.”

Det pinglade i dörren, rike bonden klädd så fin:
”Säg har ni här i bo ’a någon skördetröskmaskin?”
”Det går bra, visst har jag det. Men stopp! Uj, så befängt!
Ni är en halv minut för sen, för nu så har jag stängt!”
Text: Sven Lindahl
Insjungen på skiva 1970 av Leppe Sundevall.
(Är det någon som har skivan så kontakta gärna mig)